Som tekniker är man van vid alla upphandlingar. Det kan kännas besvärligt - som ett måste. ”Ännu en upphandling som jag måste lägga ett antal timmar på.”
Men det finns undantag som gör mig riktigt glad.
 

Tuffa krav och en annan ordning

I början var de offentliga upphandlingarna ordentligt tuffa med långa kravlistor. En del av dem var helt rimliga men andra ganska märkliga. Vi och många av våra kollegor lade ner otroligt många timmars arbete med detta varje gång. Allt rangordnades efter det pris som sattes och till slut togs bara ett fåtal labb ut som leverantörer.

Tyvärr uppfann varje region hjulet igen inför var upphandling. Det resulterade i ett oändligt antal frågor och överklaganden. Man kan utan att darra på läppen tycka att det fungerade sådär. Nu har dock regionerna vänt totalt, på gott och ont. Alla använder sig i princip av samma underlag och har valt att kalla det ramavtal. Priset är inte lika intressant längre, utan upphandlingen är endast ett verktyg för att skapa en lista med godkända leverantörer.

En upphandling sticker ut lite…

… Och det är inte en offentlig sådan. Det är Praktikertjänsts upphandling i fjol, som redan från början syftade till att skapa ett mervärde för deras tandläkare. Redan där skiljer Praktikertjänst sig från regionerna som väljer en, enligt min erfarenhet, ”enklare” väg att tackla ett problem. Regionerna borde istället utnyttja sin volym för att skaffa sig fördel, samtidigt som man enligt LOU värnar om skattemedel.

Vi är ett av de utvalda labben så jag har sett hela Praktikertjänsts process från starten. De var tidigt mycket tydliga om att de sökte bra priser (så klart) och något som gav deras tandläkare ett mervärde. Dessutom var de noga med att informera oss om att, om man fick ett avtal, så skulle man leva upp till deras krav att organisationen skulle känna sig trygg med att vi levererade från ord till handling.

Första tecknet jag såg på det var ett – för branschen mycket sällsynt- telefonsamtal efter inlämnat anbud. Det blev flera samtal och kontakter. De kom på besök för att se våra lokaler och utrustningar och inte minst för att skapa sig en uppfattning om vilka vi är, hur vi tänker och hur vi arbetar. Det blev en heldag med avstämningar kring olika ämnen och behov.

Nu efter det första året kan jag konstatera att Praktikertjänst kontinuerligt säkerställer att vårt avtal gynnar deras intresse. Det innebär regelbunden kontakt i olika form däribland personliga möten.

För mig känns det som att de upphandlade ett samarbete – inte enbart inköp av tjänster – och är väldigt noga med att det ska fungera och utvecklas. Detta är så klart stimulerande för oss som leverantör

Varför gör man en upphandling?

Lagen om offentlig upphandling är solklar. Inom det offentliga är det ett krav och därför blir det ett måste. Inom det privata är det frivilligt. Man gör det för att vinna fördelar. Allt handlar inte om priset på en tjänst utan mervärdet det ger till den egna verksamheten, vilket i förlängningen ger plus i kassan. Jag tycker regionerna väljer den ”bekvämaste” vägen ut utan att verkligen fundera på de fördelar de kan få genom att arbeta lite mer med sina upphandlingar och leverantörer.

Det gynnar alla i längden.